Annons

about me

Life goes on!

Anna Malmberg | Publicerad 10 maj 2012

En vecka har redan gått sen Sonny Lou kom till världen.
Det är märkligt hur snabbt saker förändras.
Plötsligt har magen och min svullna kropp försvunnit och jag kan lätt sätta på mig skorna själv, ha kjol och kunna andas normalt igen.

Det är imponerande att även  efter ett kejsarsnitt hur snabbt kroppen läker och återställer sig. Då jag fick en infektion i livmodern, ingen vet fortfarande hur och varför, och kom in till sjukhuset med hög feber och frossa  fanns det inget annat val än att plocka ut vår lille pojke tre veckor förtidigt.

Så några dagar sängliggandes och transporterandes i rullstol till att åtta dagar senare kunna röra sig fritt och knappt ha någon smärta kvar. Det är verkligen mer än jag förväntat mig och jag imponeras över kroppens snabba läknings process.

Jag gick igenom graviditeten rätt lätt, men saknar den verkligen inte det minsta. Nu njuter jag bara av vår lilla prins och att börja känna mig mer normal igen.

Trots tröttheten som sitter i mina ögonlock och som börjar bita sig fast i min benstomme, glöms den lätt bort när jag vilar ögonen på denna pyttelilla varelse.

© Anna  Malmberg

(For TRANSLATION click on the flag under the post!)

Annons

Sonny Lou May

Sonny Lou May | Publicerad 08 maj 2012

Nu har vi äntligen blivit tre!

I onsdags kväll den 2 maj föddes vår lilla pojke Sonny Lou. Han kom till världen med akut kejsarsnitt fyra timmar efter att jag lustigt nog avslutat  en fotografering för barnkläder för Little Fashion Gallery.

Efter fem dygn på sjukhuset fick vi komma hem i går eftermiddag. Så ofantligt skönt och galet.
Han får våra hjärtan att smälta.

© Anna  Malmberg

(For TRANSLATION click on the flag under the post!)

Annons

wardrobe wishes

Mode | Publicerad 24 mars 2012

Nu när jag knappt kommer i några av mina gamla kläder eller skor för tillfället, suktar jag efter en helt ny vår garderob som skulle innehålla det här tex…

skor med remmar och fina knappar på


vad som helst i blek blått

stickade hot pants

en skir långklänning

Free People boots

en tatuering på handleden

underkläder

en ny skinnjacka


cigarrett byxor

en byrålåda full med kräm & persikofärgade silkes underklänningar

platå kängor


siden

vintage klänningar i bleka pasteller

two month left…

about me | Publicerad 22 mars 2012

I dag ska vi åka en bit utanför Paris och kolla på en vintage barnvagn. Känns mer verkligt då på något sätt. Märkligt att tänka att vi kommer vara tre i sommar.

© Anna  Malmberg

(For TRANSLATION click on the flag under the post!)

Stockholm

Anna Malmberg | Publicerad 08 mars 2012

Nu är jag tillbaka i Paris igen efter en skön vecka i Stockholm. Plockade inte upp kameran så ofta och det var rätt skönt. Men här är några bilder från den senaste veckan från min favorit stad där solen lyste varje dag.


gränd på Södermalm

Min vän Melody och jag. Var så himla lycklig att få träffa mina kära vänner.


Streetart av ROA

Fritz Corner frukost på café Louie Louie.

syster Kajsa

Melody

Christian & Jenny

Fina JonCha som åkte tillbaka till Paris några dagar innan mig.

Mamma kom till stan ett par dagar och bjöd mig och systrarna på god lunch på Vapiano i Gamla Stan.

Vi fyndade mini kläder

och besökte min favorit secondhand butik Old Touch

Nästa gång jag kommer till stan blommar blommorna och solen kommer värma på riktigt. Lite sorgligt att missa den svenska våren.

Åter hemma igen möttes jag av pappers hjärtan på vardagsrumsgolvet. Då blev jag glad!

© Anna  Malmberg

(For TRANSLATION click on the flag under the post!)

Konsert och svullna fötter

Anna Malmberg | Publicerad 02 mars 2012

Usch vad tiden går snabbt. Jag vill bara trycka på pause och njuta av varje sekund i denna stad. Men det är så svårt att hinna med allt när man vill göra så mycket och hinna träffa alla som jag har saknat under de få dagar jag är här.


Men den första anledningen till att vi är här är att JonCha fick Justice biljetter av mig när han fyllde år. Så efter en solig dag på Söder ska vi bege oss till Annexet i kväll.
Om ni råkar vara där och ser någon som sitter och gnider sina fötter på en stol i ett hörn är det nog jag. Graviditeten har nämligen satt sig i mina fötter och jag behöver minst två personer till att få på och av mina favorit skor för tillfället.
Så kom och säg hej i sånna fall!

© Anna  Malmberg

Questions & Answers

Anna Malmberg | Publicerad 20 februari 2012

Nu ska jag försöka svara på era frågor!

Hur ser en vanlig dag ut för dig? Nu när jag är gravid går jag sällan upp innan kl 10, men dessutom går jag och lägger mig rätt sent. När jag vaknar gör jag ordning frukost, dricker nästan jämt pepparmints te som jag tagit med från Sverige, och slår på datorn. Sätter på musik, som jag sen spelar under hela dan, jag tycker inte om när det är helt tyst, och börjar jobba.
Nu när det varit så kallt och mörkt här i Paris och jag dessutom varit sjuk i en månad, har jag suttit och jobbat med bilder från morgon till sen kväll och undvikit att gå ut. Det hoppas jag ska ändras snart för jag längtar efter att promenera runt i vårsolen, spendera timmar på stans alla loppmarknader och ha picknickar.

Vad jobbar Joncha med? JonCha jobbar med musik och teater och för tillfället gör han musik till en pjäs och repar fem dagar i veckan. Han har ett band som heter Black Owl.

Kommer ni att stanna i Paris? Vi planerar att stanna ett tag till i Paris men kommer antagligen flytta tillbaka till Stockholm inom de närmast två åren. Jag saknar Stockholm väldigt mycket…

Har du många svenska vänner i Paris?
Jag umgås i stort sett bara med svenskar eller engelsk talande vänner.


Har du alltid har drömt om att bli fotograf, eller hade du andra planer?

Jag har drömt om att bli fotograf sen jag var tonåring och ägnade timmar i mörkrummet. Innan det ville jag bla bli keramiker i Italien och ballerina. Jag har alltid velat jobba med något kreativt.

Jag undrar hur du får ett sådant gammeldags ljus över dina bilder, är det bara redigering? Vilket program använder du då? Eller är det mest beroende på kamera och inställningar? :)
Jag föredrar att fotografera analogt då både ljus och färger oftast blir annorlunda mot för att fota digitalt, då jobbar jag sällan med bilderna mer än att ställa kontaster. När det kommer till digitalt jobbar jag med bilderna i photoshop och drar ofta ner mättnaden då jag inte gillar starka färger och det ofta ger bilden en äldre känsla.

Paris tips. Bästa gata? Bästa bar?
Jag tycker om området runt Rue Oberkampf där det finns många mysiga udda barer och butiker. Min bästa bar är nog Comptoir Générale som ligger vid kanalen. Sen är den här sidan toppen om man vill ha reda på var man kan hitta loppmarknader dag för dag, oftast lördagar och söndagar, Brocante Vide-greniers är de bästa markaderna då det är en mix av proffessionella säljare och privat personer som plockat grejer från vinden. Där kan man oftast fynda! Mer tips och adresser kan ni hitta här.


Jag har lurat lite på en t-shirt som en kompis till dig hade gjort. Det var ett peacetecken med två nakna människor. Så jäkla snygg! Kom inte till skott då (det var ett tag sedan) men om du minns vilken jag menar finns de till försäljning än?
Annika, skicka gärna en bild av hur t-shirten ser ut för just nu kan jag tyvärr inte komma på vem som skulle kunna ha gjort den. Var har du sett den?

Vad är ditt bästa tips på att våga fota mer? Till exempel ute bland människor m.m. Jag känner ofta att ”nej, men nu kanske folk blir besvärade av att jag tar fram kameran” eller ”dem kanske inte vill att jag ska fota”.
Ärligt talat är jag lite likadan när det gäller att fota offentligt och människor på stan. Tycker det är jätte jobbigt att gå fram och fråga. Men mitt enda tips jag kan ge är bara att trotsa sin feghet och bara göra det. I början är det jobbigt men efter ett tag har man vant sig och dessutom känner man sig så himla nöjd efter att ha gjort något man normalt tycker är skit jobbigt. Sen kanske du dessutom får en bra bild som du inte skulle ha fått annars om du inte hade vågat gå fram.
Jag ångrar fortfarande att jag inte gick fram till en par som jag såg i en park i våras som jag bara kände att dom måste jag fotografera, men jag tvekade alldeles förlänge och sen var det försent och jag  fick bara en suddig bild på långt avstånd. Men den bilden påminner mig om att jag tjänar på att vara frammåt och rak på sak.  Jobbar fortfarande på det!

Finns det möjlighet att köpa dina bilder??
ja, absolut! En del kan man köpa genom bildbyrån Noll Images annars kan man kontakta mig direkt på min mail info@annamalmbergphoto.com

Jag undrar hur du har hamnat i den positionen du är idag. Har du gått många utbildningar och i så fall var? Hur får du kontakt med uppdragsgivare eller är de de som kontaktar dig?
Efter gymnasiet i Sundsvall där jag gick konst och form med foto som inriktning, flyttade jag till Stockholm och gick en 1 årig utbildning på Folkuniversitetet GFU (grundkurs i fotografisk utbildning). Efter det fick jag möjlighet att jobba som assistent åt fotografen Lennart Nilsson. Det var en annorlunda och häftig upplevelse då jag hjälpte honom med hans fjärde bok upplaga av ”Ett barn blir till”.
Hösten 2002 började jag på folkhögskolan Biskops-Arnö och läste fotogravyr i ett år. Jag pendlade 4 timmar om dagen i ett års tid mellan Stockholm och skolan som ligger på en ö utanför Bålsta, för att jag då bodde med min dåvarande pojkvän och ville inte bo ute på ön. Båda kurserna var helt analoga.
Medans jag hade min butik La Principessa (2003-2008) så assisterade jag två andra fotografer, David Bicho och Daniel Ohlsson.
Hösten 2009 började jag på  en nystartad foto kurs på Berghs med inrikting fototeknik och kommunikationslära. Tänkte att jag behövde bättra på mina digitala kunskaper som jag dittills i stort sett lärt mig själv. Men då jag upptäckte att jag redan kommit rätt långt i både mitt bildspråk och tekniska utveckling hoppade jag av kursen efter ett halvår.
På sidan om mitt dåvarande jobb på secondhand butiken Beyond Retro började jag göra lite egna frilans jobb. Men det är i stort sett sedan ett år tillbaka som jag har levt, eller snarare försöker överleva, på mitt fotograferande på heltid utan något extra jobb på sidan av. Det är tufft, speciellt då jag  är tvungen att skapa ett nytt kontakt nät här i Paris och jag är dessutom sämst på att söka jobb och ringa jobbiga samtal. Men det är något jag måste jobba på i år.

Hur länge har du bott i Paris? var i paris bor du?
vi flyttade till Paris i augusti 2010. I början flyttade vi runt en massa men sedan november 2010 bor vi i en egen lägenhet i Tolbiac i 13:e arr.

Var framkallar du? I Paris framkallar jag på Negatif + och i Stockholm på Crimson.

Jag undrar hur det är att bo i Paris och om hur det kommer sig att du flyttade dit och sen om du pratar franska och hur mycket i sånt fall?
Jag kan ju börja med att säga att jag inte pratar särskilt mycket franska så att bo här utan att behärska språket är väldigt tufft. Eftersom det inte är många fransmän som pratar engelska är det lätt att man kan känna sig som en total främling och väldigt ensam många gånger. Nu har jag dock börjat en franska kurs tre kvällar i veckan genom rådhuset, La Mairie, mycket billigare än de CSN berättigade kurserna. Så får väl se om det fastnar något denna gång! :)

Vi flyttade till Paris pga att JonCha gjorde musiken till en pjäs under några månader. Då hade vi ingen plan på hur länge vi skulle stanna men det slutade att vi blev kvar.

Har du några favoritböcker, i så fall vilken/vilka? Jag älskade verkligen ”Just Kids” av Patti Smith och har även en stark kärlek till Virginia Andrews böcker ”Vindsträdgården” och ”Blomblad för vinden” som jag har läst 100 gånger om sen jag var tonåring så de liksom  har blivit en del av mig. Det roliga är att även mina systrar älskar dom och vi brukar disskutera ifall de är en byggda på en sann historia eller inte.

Vad är det bästa och sämsta med att bo i Paris? Det bästa är det disiga ljuset, alla vackra byggnader, loppmarknaderna och att våren är så mycket längre och varmare här.
Det sämsta är att jag är långt ifrån mina vänner och systrar i Stockholm, att det är svårt att vara vegetarian i den här stan, att det är för mycket folk överallt hela tiden och att nästan ingen pratar eller vill försöka prata engelska.

Hur kom det sig att du blev fotograf? Jag växte upp med bild som ett naturligt uttrycksmedel då båda mina föräldrar är bildlärare. Fotografi för mig är ett sätt att uttrycka mig och att skapa en väg mellan fantasi och verklighet och nu och då tid. Det har blivit en del av mig och jag är bättre på att uttrycka mig i bild än i ord.

Hur och när träffade du Joncha? och hur gammal är han? Pratar ni bara franska med varandra? Vi träffades på Myspace för fem år sedan. Han fastnade för mina fotografier och vi började maila varandra under ett halv års tid innan vi träffades för första gången. Han kom och hälsade på i Stockholm och det bara kändes så rätt. Vi pendlade till varandra under några månader då han bodde i Paris men sen flyttade han till mig i Stockholm och vi bodde där i tre år innan vi flyttade till Paris. Vi pratar en mix av engelska och svenska och lite lite franska med varandra. JonCha är 31 år, ett år och en månad äldre än mig.

Har ni några bebisnamn än? Var graviditeten planerad? Tja bebisnamn har vi en hel del, alla är vi dock inte överens om, men än avslöjar jag inga…;).
JonCha har varit sugen på barn länge, speciellt sen vi kom till Paris. Jag har varit den som velat vänta på rätt tillfälle. Fast då hade jag nog fått vänta väldigt länge, så jag sa ok då och hade nog räknat med att det skulle ta lite längre tid än vad det gjorde så jag hade kunnat vänja mig vid tanken. Försöker fortfarande vänja mig vid tanken…

Jag tycker alltid det är intressant att veta vad folk gör utöver sina yrken, så jag undrar helt enkelt vad du tycker om att göra när du inte plåtar? Och jag är också hemskt nyfiken på om du pratar franska flytande!
Fotograferndet är en så stor del av mitt liv så det blir mycket fotograferande och bild redigerande även när jag är ledig. Fast utöver det älskar jag att pyssla, inreda och måla om möbler. Älskar att flanera runt i timmar på loppmarknader och fynda billiga saker. Dricka öl och bubbel, (när jag inte är gravid villsäga) med JonCha och nära vänner och lyssna på musik. Ett intresse som jag försöker ta upp är att sy och designa kläder. Hade två klädmärken förut när jag hade La Principessa men sedan jag stängde butiken har jag inte haft så mycket tid till att sy. Nu har jag äntligen förstått mig på hur den gamla symaskinen fungerar som jag fick av JonChas mamma när vi flyttade in här, så jag har tänkt jag ska börja sy lite igen.
Och nej, jag pratar inte flytande franska.



Min fråga är varför fotar du analogt? (vad är de som motiverar dig att fota analogt kanske är rätt formulerat) varför inte bara digitalt? är själv analog foto älskare men de är kul att höra andras ”anledningar”.

Jag började tidigt att fota analogt och har i stort sett bara fotat digitalt i knappt fyra år. Jag tycker att en stor del av känslan är att hålla en gammal kamera i mina händer och väntan på när bilderna framkallas. Dessutom tycker jag inte om när en bild känns för perfekt, när skärpan är skarpare än verkligheten. Då tycker jag det tappar sin charm och mystik.
Jag fotar alltid digitalt när jag gör jobb, dels för att det är billigare, går snabbare och helt enkelt är säkrare. Men föredrar verkligen analogt.

Jag ska på operapremiär här i paris och har fått noga instruktioner om att klä mig ”elegant” och behöver nu köpa en fin klänning, helst vintage, har du något bra tips på var? Och sen fråga två; använder du parfym och vilken?

Jag skulle rekommendera Mamie BlueMamz’Elle Swing, Chinemachine, Chercheminippes, Didier Ludot om du vill hitta en i Paris. annars skulle jag gå till Beyond Retro i Stockholm eller Old Touch på Upplandsgatan i Stockholm.
Ja jag använder parfym men är ständigt på jakt efter den rätta som jag tyvärr inte hittat änne, är så kräsen och gillar inte när det luktar för mycket alkohol som det oftast gör när man provar i parfym butikerna. Jag älskar cocos doft och prukar ofta  hålla mig till det. Men som sagt har inte hittat min favorit ännu. Så om någon har något tips…! :)

© Anna  Malmberg

(For TRANSLATION click on the flag under the post!)

Frågestund

Anna Malmberg | Publicerad 17 februari 2012

Ni förstår inte hur glad jag blev över era fantastiska kommentarer på förra inlägget! Var faktiskt lite nervös att berätta för er eftersom jag hittills inte brukar skriva så mycket om mitt personliga liv. Jag vill ju främst fokusera på fotografi. Men det är ju svårt att inte hålla sig ibland att berätta…!


Eftersom ni brukar undra och fråga en hel del och jag brukar vara rätt dålig på att svara så  tänkte jag att ni kan få passa på att ställa frågor nu så lovar jag att svara så gott jag bara kan.

Så passa på nu!

Translation:

You don’t understand how happy I was over your lovely comments on my last post! Was actually a bit nervous to tell you because I usually don’t write so much about my personal life. I first of all want to focus on photography. But it’s hard not to tell sometimes…!

Since you use to wonder and ask question sometimes and I use to be quite bad at responding, I thought that you now can ask me any questions you want, I promise to answer as best I can.

Sometimes a picture is worth a thousand words…

Anna Malmberg | Publicerad 14 februari 2012

Maj är en underbar månad men i år kommer den vara desto mer speciell…



foto: Romy Ryan James
bild redigering: Anna Malmberg

TRANSLATION:

May is a wonderful month but this year it will be even more special…

me, myself & I

Anna Malmberg | Publicerad 07 februari 2012

När jag började fotografera tog jag väldigt mycket självporträtt. Inte för att jag tyckte att jag var den bästa modellen utan för att jag alltid var tillgänglig, visste vad jag ville ha och samtidigt var det ett slags själv accepterande.
Jag har märkt att ju äldre jag blir desto mindre leker jag med kameran och använder mig själv som modell. Jag tror inte att det handlar om att det nu är mitt yrke eller att tiden inte finns utan att jag helt enkelt inte accepterar mig själv framför kameran längre. Känner mig löjligt obekväm och det märks så väl på det färdiga resultatet. Varför vet jag inte.

Men jag tror att självporträtt är viktigt, vare sig man visar upp det eller bara gör det för sig själv. Jag ska försöka träna att känna mig bekväm igen, för i slut ändan handlar det ju bara om att tycka om sig själv, att ha ett självförtroende som lyser igenom.

Dom här bilderna tog jag när jag pluggade fotogravyr på Biskops-Arnö runt 2003, bra längesen nu.

Vad tycker ni om självporträtt?




© Anna  Malmberg

(For TRANSLATION click on the flag under the post!)


Om bloggen

bild på Anna

av ANNA MALMBERG

Anna Malmberg är fotograf och delar i bloggen med sig av en magisk värld sedd genom sin kameralins. Hon sammanfattar själv innehållet med orden: photography, art, fashion, interior and inspiration.

Vill du kontakta Anna gör du det på info@annamalmbergphoto.com

Kategorier