Bluer than velvet was the night
Den sista delen av serien ”Madame Fragonard”. Har ni någon speciell favorit av allihopa?
Foto: Anna Malmberg
Styling: Mia Sahlberg, vintage haute couture från Junya Watanabe, Comme des Garcons och Lanvin + Ruths privata vintage
Make/hair: Mathilde Passeri Maquilleuse
Model: Ruth Vega Fernandez
Tusen tack Vesna Obradovic för lånet av din privata Haute Couture samling!
(For TRANSLATION click on the flag under the post!)
Call It Hate, Call It Love, I Call It Art
Jag fortsätter att visa bilder ur serien med Ruth. Gå föresten och se nya filmen ”Call Girl” som hon är med i och som nyss haft premiär!
Jag kan knappt vänta tills den har premiär i Paris!
Och jag vill fortfarande jätte gärna höra
vad NI tycker!!
Foto: Anna Malmberg
Styling: Mia Sahlberg, vintage haute couture från Junya Watanabe, Comme des Garcons och Lanvin+ privat vintage,
Make/hair: Mathilde Passeri Maquilleuse
Model: Ruth Vega Fernandez
Dance until Tomorrow
Nu tänkte jag dela med mig av bilderna som äntligen är klara från mitt och Mias samarbete med Ruth Vega Fernandez, som har fått namnet ”Madame Fragonard” , därför att det var vid det gamla anatomi muséet ”Musee Fragonard d’Alfort” som vi fotograferade i somras.
Muséet är föresten värt ett besök i sig om man har vägarna förbi Paris och har en kärlek för det smått morbida.
Det blev en hel del bilder så jag delar upp dem i olika delar. Vissa har ni redan fått sett, men det kanske inte gör något…
Den här är nog mina favoriter…skulle vara roligt att höra era åsikter om vilken ni gillar bäst!
Fler får ni se i morgon. Och som sagt, dela gärna mer er era tankar och funderingar. Jag älskar att höra vad ni tycker och tänker!
Foto: Anna Malmberg
Styling: Mia Sahlberg, vintage haute couture från Junya Watanabe, Comme des Garcons och Lanvin+ privat vintage, svart stort halsband design av Mia Sahlberg
Make/hair: Mathilde Passeri Maquilleuse
Model: Ruth Vega Fernandez
Kärlek till er!
Anna
Frihet
Nu har jag varit förlänge i stan. Har mest spenderat de senaste fyra månaderna här hemma och har inte varit utanför Paris sen i februari. Nu rycker det i frihetsnerven. Friheten man känner av att andas frisk luft, blicka ut över ett öppet hav, vandra i en oförstörd skog, cykla på små landsvägar och göra roadtrips förbi öppna fält och gamla byar utan något som helst mål utan att just känna sig fri.
Någon månad till i stan och väntan på att Sonny Lou ska växa till sig lite, sen bär det av mot både hav och landsbygd både i Sverige och södra Frankrike.
Så jag väntar lite till och gläds sålänge att solens strålar äntligen börjar värma.
(For TRANSLATION click on the flag under the post!)
Find My Heart Again
